Av Jeanne A. Rungby. Specialistläkare. Teckning av Lars Bo Appel
Är det sant att spikproteinet från mRNA-vaccinet har toxiska egenskaper?
Den tyske professorn i humanbiologi Ulrike Kämmerer har nyligen utarbetat en grundlig rapport om Comirnaty, Pfizers kommersiella covid-19-vaccin, som de flesta danskar har fått.
Rapporten kommer med mycket viktig information, baserad på gedigen dokumentation i form av vetenskaplig data. Jag ska - efter bästa förmåga - försöka förklara i klartext vad rapporten säger om spikproteinet från mRNA-vaccinet (Comirnaty).
Rapporten behandlar även innehållet i LNP-inkapslat DNA, mRNA, SV40 och egenskaperna hos lipidnanopartiklarna (LNP), som måste bli ämnen för senare bloggar.
Den här bloggen behandlar egenskaperna hos spikproteinet som är gemensamt för både vaccinet och Covid-19-viruset, som beskrivs i rapporten av professor Ulrike Kämmerer.
Spikproteinet är det protein som sitter på virusets yta (Wuhan 1) och även det protein som mRNA från vaccinet kodar för när det nått kroppens celler. Det finns en liten skillnad, nämligen två aminosyror (2 prolin) på vaccinets spik, som inte har någon signifikant funktionell betydelse enligt rapporten.
Spikproteinet är krullat, som en girlang, men om det dras ut i ett långt snöre kommer det att se ut som ett gammaldags kassettband, klippt och klistrat, sammansatt av delar från många olika virus och ormgifter.
Följande är således min uppfattning av rapportens uppgifter.
De strukturella och funktionella egenskaperna hos spikproteinet :
Spikeproteinet är ett stort glykoprotein som har unika egenskaper, inklusive ett mycket effektivt furinklyvningsställe som separerar det i de två underenheterna S1 och S2 (underenhet). Furinklyvningsstället är unikt och förbättrar virusets förmåga att infektera celler, vilket främjar spridning och interaktion.
Den höga nivån av kloning ger starka misstankar om att spikproteinet utvecklats i ett laboratorium.
De två delarna, S1 och S2, har olika egenskaper. S1 innehåller receptorbindningsställen och S2 finns kvar på cellytan, där det underlättar membranfusion, d.v.s. fusion av cellväggarna till jätteceller med många kärnor. Dessa jätteceller förlorar naturligt sin normala funktion. Detta är särskilt fallet med immunförsvarsceller.
S1-underenheten :
Cirkulerar i blodomloppet efter klyvning (vid furinklyvningsstället) och binder sedan till flera receptorer, inklusive ACE2 (lås och nyckel), vilket kan skada organfunktioner.
Innehåller ett heparinbindningsställe (nyckel) som kan påverka blodets förmåga att koagulera.
Visar likheter med neurotoxiska peptider (små proteiner, giftiga för nervceller) och prioner, som kan orsaka allvarliga störningar i nervsystemet.
S2-underenheten :
Orsakar cellmembranfusion (sammansmältning), vilket leder till bildandet av syncytier, (sammansmälta jätteceller) som stör cellfunktionen. Syncytier ses vanligtvis i moderkakan och skelettmuskulaturen, men som en del av SARS-CoV-2-infektioner, särskilt i lungorna.
Spikproteinet ensamt kan inducera syncytia (fusion), även i oinfekterade normala celler, vilket visades i experiment av Paul-Ehrlich Institute 2021. I detta avseende är det viktigt att veta att PEI var ansvarig för kvalitetskontrollen av dessa produkter för hela EU. PEI visste mycket tidigt att spikeproteinet var skadligt eftersom det kunde bilda fusion av celler. S2-subenheten kan alltså - som ringar i vattnet - skada friska närliggande celler. Denna egenskap är svår att neutralisera, även med specifika antikroppar, vilket tyder på en betydande risk för dessa genetiska vacciner som utlöser produktionen av spikeproteinet.
Syncytia-bildning kan bidra till immunbrist genom att skada eller smälta lymfocyter, som är immunsystemets celler, och därmed inte längre fungerar.
Receptbindningsställen (nycklar)
Spikeproteinet har inkorporerat flera receptorbindningsställen, dvs. "nycklar" som passar motsvarande lås på ytorna av kroppens olika celler, som gör att proteinet kan penetrera och trigga igång olika biokemiska mekanismer, bl.a. en överreaktion i immunsystemet (cytokinstorm).
Ju fler olika "nycklar" ett virus kan använda för att förankra och penetrera cellen, desto fler vävnadstyper (och organ) kan viruset infektera och föröka sig i.
Spikproteinet har onaturligt många receptorer "sammanklistrade" från många olika virus förutom coronaviruset: Följande 3 receptorer är dominerande:
· ACE2-nyckeln passar receptorer i testiklarna, äggstockarna, lungorna, tarmen, njurarna, bukspottkörteln och blodkärlen, som finns i alla organ inklusive hjärtat.
· KREMEN1-nyckeln kommer från enterovirus med nyckel för hormonproducerande körtlar, inre organ, muskelceller, hjärna och benmärg.
· ASGR1-nyckeln kommer från hepatit (leverinflammation) C-virus med nyckel till leverceller.
Således, med hjälp av dessa nycklar, är spikproteinet extremt effektivt utformat för att penetrera alla kroppens celler. Nycklarna är förknippade med skador på blodkärl, blodproppar, tillgång till hjärnan via blod-hjärnbarriären, där det kan orsaka inflammation (encefalit, encefalit).
Nervgifter och superantigener
Vissa av delarna på "kassettbandet" har en stark likhet med ormgift. Specifikt kommer dessa delar väldigt nära:
1. Giftet från den indiska kobran ( Naja naja ) och monokelkobran ( Naja kaouthia )
2. Giftet från den kinesiska mångfärgade kraitormen ( Bungarus multicinctus) .
3. Giftet från rabies, g-protein, där viruset tar sig in i nervcellerna.
4. Ingångsnycklar, även kallade neuropilinreceptorer (NRP1 och NRP2)
5. En heparinnyckel, som binder heparinsulfat och därigenom påverkar blodets förmåga att koagulera.
Spikproteinet har bindningspartners (nyckel i lås) vid blod-hjärnbarriären och på neuroner (nervceller), vilket bidrar till hjärnskador, inklusive blodproppar och nervcellsinflammation.
I synnerhet har S1-subenheten av spikeproteinet kopplats till neuroinflammatoriska reaktioner, dvs. immunförsvarets angrepp på sina egna nervceller, vilket potentiellt kan bidra till tillstånd som ME/CFS (Myalgisk encefalit/kroniskt trötthetssyndrom) och öka risken för neurologiska symtom. Dessutom kan spikproteinets effekt på endotelceller (blodkärlsväggceller) leda till skador på blodkärl, sprickor, blodproppar och liknande komplikationer.
Prionliknande sekvenser :
En sekvens i spikeproteinet på 38 aminosyror, som finns både i vektorvaccinet (inklusive AstraZenecas vaccin) och i mRNA-vaccinerna mot Wuhan1 och deltavarianten (ej i Omicron-varianten) har jämförts med prioner. Prioner är proteiner som har veckats olämpligt och kan få andra närliggande proteiner att göra detsamma. Prioner är mycket svåra att bryta ner i kroppen.
Prioner är förknippade med neurodegenerativa sjukdomar. Fall av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom har rapporterats efter vaccination, men den exakta effekten av denna sekvens på människor är fortfarande under utredning.
HIV-liknande sekvenser.
Strukturella likheter har hittats mellan SARS-CoV-2 spikproteinet och HIV-1 virus gp120 och Gag proteiner. Nu påpekade den avlidne Luc Montagnier, nobelpristagaren som upptäckte HIV, att vissa segment av SARS-CoV-2-spikproteinet härmar betydande delar av HIV:s gp120, belägen på viktiga receptorbindningsställen (nyckelställen).
Tre specifika regioner av spikeproteinet (röd, orange och gul i Pradhans modell) motsvarar nära delar av HIV:s gp120, vilket tyder på en strukturell enhet som kan spela en roll i hur viruset binder till värdceller.
Ritning av Pradhans modell:
Sammanfattning av egenskaperna hos spikproteinet:
Furinklyvning : Gör att S1-subenheten kan lossna från cellerna och cirkulera med blodet i kroppen.
Bindning och distribution : S1 binder till blodkärlsceller och andra celler i olika organ, inklusive korsning av blod-hjärnbarriären, vilket kan leda till organskador efter covid-19 ('Long Covid') och efter vaccination ('Post Vac' ).
Bevis från färgning visar S1 i små blodkärl i moderkakor från vaccinerade gravida kvinnor, vilket indikerar potentiell överföring till fostret.
Långtidsnärvaro : S1 har detekterats i makrofager, som är immunsystemets renhållningsceller, upp till 15 månader efter infektion utan pågående virusdelning, vilket tyder på att proteinet kan vara antingen långlivat eller möjligen producerat oberoende av virus i kroppen. Vaccinationsstatusen för dessa individer rapporterades inte i studien. Detta understryker den breda distributionen och potentiellt långvariga närvaron av S1-subenheten i kroppen, vilket kan ha konsekvenser för hälsan.
Blodproppar : S1-fragmentet aktiverar blodplättar, binder heparin och orsakar inflammation i kärlväggen, vilket leder till blodproppar i de små blodkärlen.
Lipidnanopartiklar från vacciner fördelar spikproteiner i hela kroppen och utlöser skador på i synnerhet blodkärl och bildandet av jätteceller.
Skador på nervceller : S1-subenheten passerar blod-hjärnbarriären och utlöser encefalit (inflammation i hjärnan) och potentiellt kroniskt trötthetssyndrom (ME/CSF), vilket bidrar till neurologiska symtom som trötthet och kognitiva problem.
Störning av immunsystemet : Genetiska vaccinationer kan leda till undertryckande av immunsystemet och öka mottagligheten för infektioner som bältros och kall lunginflammation på grund av förändrad immunitet och ihållande cirkulation av spikeprotein.
Ökad risk för covid-19 med vaccinationer : Data indikerar en paradoxal ökning av covid-19-risken med flera vaccindoser, vilket tyder på en försvagning av immunsystemet.
Studieresultat från Cleveland Clinic:
Data från Cleveland Clinic-studien visar att det finns ett tydligt samband mellan att få genetiska vaccinationer och en ökad kumulativ risk att bli smittad med Covid-19. Studien visade specifikt att ju fler vaccindoser en person fick, desto högre är deras mottaglighet för Covid-19. Se figur nedan.
En helt ny studie från Japan (2), som inte nämns i rapporten, har just bekräftat denna observation, eftersom risken för att få Covid-19 ökade med 63 % med 1 – 2 doser, 104 % med 3 – 4 doser och 121 % med 5 – 7 doser.
Cleveland-studien bekräftas också av andra vetenskapliga studier. I synnerhet stöder en studie från Nederländerna denna observation och visar en korrelation mellan antalet vaccinationer, främst med Comirnaty, och en ökning av efterföljande SARS-CoV-2-infektioner (se Comirnaty-faktarapporten).
Kommer Spike-proteinet från ett laboratorium?
Enligt författaren Ulrike Kämmerer "det finns så mycket kloning inom denna typ av spikprotein (se även en mycket omfattande analys här : www.stopgof.com ) att det är långt bortom naturligt ursprung. Dessutom har viruset ytterligare typiska kloningssignaturer i andra gener, så det är som en tydlig varning: Jag föddes i ett laboratorium.... Lyckligtvis är coronaviridae inte så farliga och delar ett stort mönster av korsreaktiva proteiner, så före 2020 är nästan 50 % av befolkningen redan immun mot detta virus via korsreaktiva t-celler."
Rapportens allmänna slutsatser för komirnatet:
Störning av immunsystemet : mRNA-vaccinet (Comirnaty) riktar sig främst mot dendritiska celler (stjärnformade immunceller), inte muskelceller, som man kan tro. Denna inriktning leder till att hela spikeproteinet uttrycks på cellytan, vilket får T-celler (andra immunförsvarsceller) att attackera dessa dendritiska celler, vilket kan resultera i betydande immunsystemfel eller autoimmunitet. Detta gör med andra ord att immunförsvaret attackerar sig självt.
Amplifiering : BioNTech, ledd av U. Sahin, säger att Comirnaty riktar sig mot dendritiska celler istället för muskelceller för upptag av mRNA. Denna inriktning ökar mRNA-styrkan med 1 000 gånger.
BioNTechs officiella information : BioNTechs eget material, inklusive diagram, illustrerar vaccinets effekt på antigenpresenterande celler såsom dendritiska celler, inte muskelceller, vilket motsäger berättelsen om att vaccinet huvudsakligen finns kvar på injektionsstället.
Offentlig vs. vetenskapliga uttalanden : Det finns en diskrepans mellan BioNTechs påstående att vaccinet främst riktar sig mot dendritiska celler och offentliga uttalanden som tyder på att det mesta av mRNA:t finns kvar i musklerna och att endast ofarliga spårmängder går någon annanstans.
Förändringar i antikroppssvaret : En förändring från skyddande antikroppar (IgG1/3) till toleranta antikroppar (IgG4) har observerats efter vaccination, särskilt efter booster, vilket kan minska immunsystemets effektivitet mot SARS-CoV-2 genom att främja tolerans istället för aktiv immunitet. Dessutom finns det en markant minskning av antikroppar i slemhinnan (IgA), som är avgörande för det initiala försvaret mot infektionssjukdomar vid ingångspunkter som näsa, mun och andningsvägar, vilket indikerar en möjlig försvagning av slemhinneimmuniteten.
Immunförsvar hos barn : En studie från Hamburg fann ett "ovanligt" IgG4-svar mot S1-subenheten hos barn i åldern 5-11 år ett år efter Comirnaty-vaccination. De långsiktiga konsekvenserna på immunitet är osäkra, vilket väcker oro över säkerheten och effekten av framtida mRNA-vaccinationer i denna åldersgrupp.
Ökad mottaglighet för sjukdomar : Data från olika studier tyder på att ju fler vaccindoser av Comirnaty man får, desto högre är risken att få eller uppleva genombrottsinfektioner med SARS-CoV-2, vilket tyder på en möjlig försvagning eller reglering av immunsystemet.
Neurologiska och vaskulära konsekvenser : S1-subenheten av spikeproteinet som produceras av vaccinet har kopplats till neuroinflammatoriska svar, vilket potentiellt kan bidra till tillstånd som kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS) och ökar risken för neurologiska symtom. Dessutom kan effekten av spikproteiner på blodkärlsceller leda till skador på kärlväggarna, blodproppar och sekundära komplikationer.
Långtidseffekter och säkerhetsproblem : Spetsproteinets ihållande i kroppen, dess förmåga att passera blod-hjärnbarriären och den observerade övergången till toleriserande antikroppar (IgG4) väcker frågor om immunsystemets långsiktiga hälsa , särskilt hos barn, där konsekvenserna ännu inte är helt förstått. Det är också känt att ytterligare forskning behövs för att bedöma säkerheten och effekten av mRNA-LNP-vacciner mot bakgrund av dessa fynd.
Sammanfattningsvis verkar de genetiska komponenterna och mekanismerna i Comirnaty ha oavsiktliga effekter på immunsystemet, även om de är designade för att skydda mot Covid-19, vilket potentiellt leder till ett mindre effektivt eller till och med kontraproduktivt immunförsvar mot viruset, tillsammans med ev. långsiktiga hälsokonsekvenser som kräver ytterligare utredning.
Svar från den danska hälsoministern ang spikproteinet.
Den 13 mars 2024 fick jag svar på mitt 2:a orobrev till hälsoministern, i vilket bl.a. den skadliga effekten av spikeproteinet dokumenterades i 13 vetenskapliga studier(3).
Svaret från den danska läkemedelsstyrelsen kan ses nedan.
Försiktighetsprincipen.
Det finns en lag som säger att försiktighetsprincipen befolkningens säkerhet måste väga tyngre vid tveksamhet.
På Lex.dk står följande om försiktighetsprincipen.
Försiktighetsprincipen handlar om hur lagstiftare och myndigheter ska hantera vetenskaplig osäkerhet om eventuella betydande risker för miljö- eller hälsoskador från produkter eller processer. Detta har tre konsekvenser. En är att principen inte kan tillämpas om riskerna med en verksamhet har kartlagts. Det andra är att principen endast kan tillämpas om det finns vetenskapliga indikationer på risker. Principen kan därför inte motivera ett ingripande utifrån rädsla, som inte till viss del kan styrkas vetenskapligt . Den tredje konsekvensen är att principen endast kan tillämpas på risker av viss betydelse.
Även om försiktighetsprincipen är inskriven i EU-rätten och en erkänd del av dansk rätt, kan principen i sig inte ge skäl för myndigheternas ingripande.
Det är mitt personliga intryck utifrån de myndighetsutredningar – eller avsaknad av sådana – som jag har fått kännedom om genom mina frågor till hälsoministern och den danska läkemedelsstyrelsen, att denna försiktighetsprincip inte har iakttagits.
Källor:
1. Rapporten av professor i humanbiologi Ulrike Kämmerer.
Comments